Historiens vändpunkter

Vulkanutbrott, epidemier och jordskalv har vid flera tillfällen förändrat historiens lopp. Städer har försvunnit i aska, lava och lågor, eller ödelagts av pest. När digerdöden härjade i slutet av medeltiden dog omkring hälften av Europas befolkning och när den amerikanska östkusten drabbades av en våldsam orkan den 8 september 1900 dog åttatusen invånare i staden Galveston. Fartygskatastrofer kan få så allvarliga konsekvenser som när världens vid tidpunkten största ångfartyg Titanic på sin jungfrufärd år 1912 kolliderade med ett isberg och endast 710 av de 2 224 ombord kunde räddas – eller när 9 300 människor drunknade när det tidigare kryssningsfartyget Wilhelm Gustloff torpederades av en rysk ubåt i Östersjön i januari 1945. Vi har samlat arton dramatiska berättelser om historiens värsta katastrofer. Kom nära offren, hör de överlevandes gripande berättelser och träffa hjältarna som satte livet på spel för att rädda andra.

Efter sex års krig mot de galliska stammarna kunde Julius Caesar år 52 före Kristus konstatera att ännu en av romarrikets fiender kuvats. Nästan en miljon galler blev slavar, och Gallien blev ytterligare en provins i det växande romerska imperiet. Snart strömmade tonvis av galliskt spannmål och enorma skatteintäkter till huvudstaden, vars invånare levde väl på de lukrativa varorna från provinserna. Allt hade förändrats, sedan förbrytare på flykt hade grundat Rom nästan fem århundraden tidigare. Den lilla staden på de sju kullarna hade med en oövervinnelig militärmakt och politisk skicklighet vuxit sig stor, och den romerska republiken kom att härska över ett rike, som sträckte sig hela vägen runt Medelhavet. Julius Caesar skulle några år senare bli brutalt mördad i senaten och den direkta orsaken till upprättandet av kejsardömet, under vilket galna härskare och makthungriga härförare med tiden slet sönder antikens supermakt inifrån.

Runt om i världen finns spår av forna civilisationer, övergivna monument och förlorade riken som aldrig helt kunnat förklaras. "Historiens största gåtor 2" lyfter fram några av mänsklighetens mest förbryllande mysterier – från romarrikets dramatiska fall, till de gåtfulla stenformationerna i Stonehenge. Här ryms även berättelser om aztekernas storhetstid, medeltidens häxprocesser och tempelriddarnas mytomspunna rikedomar.

År 1775 tillfogade den skotske instrumentmakaren James Watt en extra kammare till en befintlig ångmaskin. Han skapade därmed en maskin, som världen aldrig någonsin hade sett maken till, och drev – utan att veta det – in människan i uppfinningarnas tidsålder. Under det följande seklet sköt rykande fabriker upp som svampar ur jorden, och järnvägsräls lades överallt från Afrika till Sibirien. Revolutionen stannade dock inte där. Med hjälp av telegraf och telefon kunde européer och amerikaner snart nå varandra med ljudets hastighet, och visionära ingenjörer började utmana naturens krafter med det nya byggnadsmaterialet stål. De konstruerade broar över breda raviner och strävade mot himlen med byggnader som nästan nådde molnen. Nästan 200 år efter James Watts epokgörande uppfinning hade människan skickat ut raketer ur atmosfären och börjat utforska andra planeter än vår egen. Naturens krafter hade tyglats.

Det här är berättelsen om Titanic, det osänkbara underverket som utmanade naturen och betalade det ultimata priset. Hellre storhetsvansinne än sann ödmjukhet. Det verkar vara mottot för White Star Line, när rederiet år 1912 sjösätter världens nyaste underverk, Titanic. Det flytande palatset är inte bara det största och mest luxuösa skeppet någonsin – atlantångaren betraktas dessutom som osänkbar. Så när ett isberg tornar upp sig framför fartyget under jungfruresan till New York står både passagerare och besättning aningslösa inför den kommande katastrofen. I "Nödrop från Titanic" presenteras Titanics hisnande historia, från dess glittrande början till dess iskalla slut. Boken belyser också hur mänsklig naivitet bidrog till katastrofen, en händelse som förändrade sjöfartens historia för all framtid.

Djupt inne i Centralamerikas regnskog ligger flera tusen ruiner dolda under den täta växtligheten. De är spår efter mayafolkets civilisation, som i nästan fyra årtusenden existerade i vår tids Mexiko. Där byggde kungar upp samhällen med flera miljoner invånare. Där utvecklade vetenskapsmän avancerade matematiska kalendrar. Och där byggde en armé av slavar pyramider så stora att de överträffade till och med egyptiernas. I ett slag försvann dock mayafolket från sina städer, och civilisationen glömdes bort. Ingen vet varför, och 500 år efter kulturens kollaps jagar arkeologer, skriftforskare och historiker fortfarande sanningen om mayas plötsliga undergång. Gåtan bakom det centralamerikanska folkets öde är bara en av många som forskarna ännu inte har kunnat lösa, för även om modern forskning hela tiden ger oss nya kunskaper är historien full av myter, människor och monument, som ger upphov till fler frågor än svar.

Tidpunkten var perfekt. När de första korsfararna med påvens välsignelse år 1096 gav sig av mot Heliga landet var den muslimska världen splittrad av inre strider, och de europeiska riddarna kunde obehindrat avancera österut. Seger följde på seger, och 1099 intog de kristna Jerusalem. Som i ett blodrus gick de från hus till hus och dödade muslimska män, kvinnor och barn. Den muslimska världen var förlamad av chock, och kaliferna ropade efter hämnd. Korsriddarna hade dock ett hårt grepp om makten i Heliga landet och befäste den med ett nätverk av stora borgar. Först 100 år senare enades kaliferna under en stark härförare. Saladin demonstrerade sin överlägsenhet i ökenkrig i slaget vid Hattin och befäste sin position genom att år 1187 erövra Jerusalem. De följande 100 åren böljade striderna fram och tillbaka, men när osmanska styrkor 1453 intog Konstantinopel var det slut med Bysantinska riket och med de kristnas frammarsch i öst.

Det kan vara lätt att komma på kant med lagen om man är desperat, hungrig och hotad till livet. Somliga väljer dock medvetet livet som laglös. Det kan förutsätta oemotståndlig charm, som hos bedragaren Robert V. Miller – alias greve Victor Lustig. Alternativt stor fräckhet, som hos den tidigare fallskärmssoldaten Albert Spaggiari, som stal 50 miljoner franc från Frankrikes säkraste bank. Eller djärvhet, som piraten Svartskägg, som drev gäck med den engelska flottan. På vissa håll bygger hela samhällen på brott, som barbareskstäderna på 1600- och 1700-talet på Nordafrikas kust, som levde på slavhandel. Kriminalitet kan även vara ett uråldrigt mönster, som går i arv från far till son, som i de kinesiska triaderna, som sedan 1300-talet har upprätthållit en hemlig, ljusskygg organisation, och den italienska maffian, som på 1800-talet spred sig till Amerikas storstäder. I "Tidens värsta skurkar" berättas om de värsta skurkar världshistorien hittills bjudit på.

Innan den nya frimurarlärlingen kan påbörja resan in i ordens hemliga universum måste han sitta ensam i ett rum och tänka på vad som väntar honom. Som inspiration har han ordet "vitriol" på väggen. Ordet var alkemisternas beteckning för att söka efter tingens innersta väsen. På bordet ligger ett kranium och ett par lårben. De symboliserar att ritualen är ett slags död, varpå lärlingen återuppstår som invigd. Vistelsen i rummet är bara en av många frimurarritualer, varav de allra flesta är okända för alla oinvigda. Genom historien har människor alltid samlats i exklusiva grupper med religiösa, ockulta, ekonomiska eller politiska syften. Gemensamt för de slutna sällskapen är ofta bisarra ritualer och alltid stränga regler, inte minst om tystnad. Ingen utanför får vet vad som föregår. Slutenheten gör sällskapen starka, men väcker också omvärldens misstro. För vad händer när de mäktiga männen möts bakom stängda dörrar?

År 1346 gav Tatarernas härförare Jani Beg order om att döda soldater skulle kastas in över murarna till staden Kaffa, som han belägrade med sin armé. Soldaterna hade dött av pest, och när stadens italienska köpmän flydde tog de sjukdomen med sig till Europa, där pesten tog livet av omkring hälften av alla européer. En sommardag i Sarajevo 1914 träffades Österrike-Ungerns tronföljare av en pistolkula i halsen. Det dödande skottet utlöste en lavin av händelser, och en månad senare bröt första världskriget ut. Europa var förändrat för alltid. Femtiofem år senare satte Neil Armstrong fötterna på månen. I den här tidskriften lyfter vi fram ett antal händelser som förändrat världen - från medeltidens pestepidemi till Sovjetunionens fall.

Trots att aztekerna var ökända för sin blodtörst tog de generöst emot de bleka främlingar som 1519 kom till staden Tenochtitlan. Aztekernas kung Motecuhzoma II lät till på köpet främlingarnas ledare, spanjoren Hernán Cortés, bo i sitt palats. Det fick han ångra. Snart var Motecuhzoma fånge i sitt eget hem och kunde bara maktlös se på, när conquistadorerna skövlade hans land. När spanjorerna inte längre behövde honom som marionett dödade de honom och förstörde Tenochtitlan. Aztekernas rike var krossat. De båda andra stora riken som spanjorerna stötte på i Central- och Sydamerika, mayariket och inkariket, mötte samma öde. Drivna av guldtörst härjade européerna otyglat och förde alla skatter som de fick tag i till Europa. De kuvade indianerna blev slavar eller dog av nya sjukdomar. På några år försvann de kulturer som i flera sekel hade skapat starka riken, byggt praktfulla pyramider och offrat sina vackraste barn till gudarna.