Tyska spår

Efter andra världskrigets slut låg Tyskland i ruiner. Familjer hade splittrats, hem hade bombats sönder och miljontals tyskar hade blivit flyktingar i sitt eget land. Under flera år rådde stor nöd och för många framstod en framtid i landet som otänkbar. Författaren Ylva Herholz farmor var en av dem som sökte ett nytt liv utomlands. Tillsammans med fyra barn tog hon sig till Sverige i hopp om trygghet och stabilitet – men de var långt ifrån ensamma om att göra den resan. Under de första efterkrigsåren kom tusentals tyska barn till Sverige. I "Tysklands bleka barn" lyfter Ylva Herholz fram deras berättelser. Genom reportage, intervjuer och personliga spår söker hon klarhet i sin egen historia, Sveriges roll och de tyska krigsbarnens erfarenheter av att börja om på nytt. Vissa ville inte prata alls. Andra ville äntligen berätta.

Efter andra världskriget sökte tusentals tyskar en ny tillvaro i Sverige. Vissa fann sig snabbt till rätta inom folkhemmets ordnade ramar, medan andra möttes av misstänksamhet, begränsande möjligheter och en ihållande känsla av utanförskap. "I glömskans land" kastar ljus på de livsöden som ofta hamnat utanför den svenska efterkrigshistorien. Genom reportage, intervjuer och personliga berättelser undersöker författaren Ylva Herholz vad som händer med människor – och med ett samhälle – när det förflutna sopas under mattan och det kollektiva minnet går vidare utan att se sig om.

Tyskland är ett land där krigsåren aldrig riktigt tystnar. Minnena lever kvar – i samtalen, kulturen och i hur landet ser på sig självt. För författaren Ylva Herholz, med rötter i både Sverige och Tyskland, är den tyska historien också personlig. I "Det där tyska" undersöker Herholz hur nazitidens arv fortfarande påverkar det tyska samhället: i filosofi, litteratur, minneskultur och historieskrivning. Samtidigt lyfter hon fram hur vår svenska självbild formats i mötet med "det där tyska" – ett möte präglat av både närhet och distans, respekt och likgiltighet.