Denna bok är skriven för två personer vid namn Amanda. 100 år skiljer dem åt, och flera generationer i släktträdet. En Amanda är författarens mormor, som han brukade få sin mamma att berätta om när han var liten. Den andra Amanda är författarens barnbarn, som fortfarande är ett litet barn och knappast kan föreställa sig hur olikt hennes liv ska bli från sin namnes. Författarens mor och mosters berättelser om Amanda vävs ihop med Amandas egna berättelse, som finns bevarad i dagboksform. Hon var en kyrkoherdefru i Vadstena under andra halvan av 1800-talet, och genom denna berättelse får vi en unik bild av en förlorad tid, och verkliga människoöden som annars säkerligen varit bortglömda. Berättelsen om Amanda är ett starkt kvinnoporträtt, och en fascinerande beskrivning av livet i Sverige för 150 år sedan.
